TRO på livet
Livets mål är livet självt. Mottot för kapitlet Livstro i Ellen Keys Människan och Gud kommer från Goethe. Om detta handlar Ellen Key-sällskapets årsskrift 2018. Att fokusera på Livet här och nu i stället för på Gud och det hinsides som mål för jordelivet gör en stor skillnad. Ellen Key är inte mot religion. Tvärtom. Hon inser och uppskattar den religiösa känslans kraft. Men mot kristendomen, som hon fostrats i, är hon kritisk.
Ellen Key kom fram till att kristendomen är livshämmande: fokus på synd, skuld, förlåtelse, försoning och lydnad mot Gud skapar rädda och osjälvständiga människor. Särskilt avskyvärt är att Gud offrade sin son till försoning för människornas synder. Den gudsbilden år grym och dessutom ologisk och demoraliserande.
MYSTIK
Vid 30 års ålder på nyåret 1878-79 har Ellen Key grubblat färdigt och avvisar kristendomen som sin religion. Hon får en mystik ljusupplevelse. Ljuset tolkar hon som Guds klädnad. Och hon jublar över sin nyvunna tro.
I stället för den livsförnekande kristendomen lanserar hon livsbejakelsens livstro, en religion utan övernaturligheter. Dess mål är livsstegring (ungefär = flow) och lycka samt enhet med Allvarandet, Ellen Keys ord för Gud.
Gud är inte längre en person som man kan vända sig till i bön. Trösten om rättvisa och lön på andra sidan behövs inte. Vad som behövs är mod att följa sin egen känslas etik. Tillvaron själv blir gudomlig. I stället för gudstjänst blir hela livet en livstjänst.
”Det djupaste i alla religioner /är/ känslan av människans enhet med Gud och Guds enhet med människan”.
UTVECKLINGSOPTIMISM
Ett framträdande drag i Ellen Keys livsåskådning är hennes orubbliga optimism om utvecklingen. Den för alltid till något bättre och är svaret till och med på frågan om det onda. I en sådan utvecklingsoptimism/blind tro på utvecklingen finns egentligen inget behov av etik för människans handlande. Ellen Key formulerar heller aldrig någon etik, hur man bör leva, bara estetik: Allt vackert är gott.
Om man har det vackert omkring sig blir man en harmonisk och god människa. Därför bör man var dag läsa en god bok, se en vacker tavla eller lyssna till vacker musik. Samtidigt var hon i praktiken moralisk, om inte moralistisk.
Man kan jämföra med Albert Schweitzer som också utgick från människans starka livsvilja, erfor krigets följder på nära håll och grubblade över dess mekanismer och människans ondska. Han formulerade efter allomfattande etiska studier sin enkla positiva maxim: Vördnad för livet.
PLIKTEN TILL LYCKA
Livsglädje är en mäktig och livsstegrande kraft. ”Medglädje” är viktigare än medlidande. När lyckoviljan bekämpar lidandet ska detta försvinna som ”molnmassorna för solmakten”. Till slut blir personligheten ett med (den goda) moralen. Det blir som med solen. Den kan inte annat än lysa för det är dess natur.
Litteratur: Ulf Wittrock, Ellen Keys väg från kristendom till livstro. 1953.
Senaste kommentarer